Aktuella frågor på fondområdet under 2019

hugoUncategorized

FCG listar några områden för företagen att särskilt hålla koll på under året.

Hållbarhet

EU-kommissionen har lagt fram en EU-strategi för hållbar finansiering – ett antal förslag på hållbarhetsområdet under beteckningen Agenda 2030.[1]

EU vill införa ett gemensamt språk, eller taxonomi, för hållbar finansiering, för att fastställa vad som är hållbart och identifiera områden där hållbara investeringar kan få störst verkan.

I strategin ingår också att införa två nya kategorier av referensvärden som ska avspegla underliggande tillgångar med låga utsläpp respektive negativa nettoutsläpp av koldioxid.

Ett annat förslag är att tydliggöra kapitalförvaltares och institutionella investerares skyldighet att ta hänsyn till hållbarhet i investeringsprocessen och stärka kraven på transparens (ESG disclosure). Förslaget innebär bland annat krav för fonder att redovisa ESG i informationsbroschyr och hel/halvårsberättelse.

Förslaget om en gemensam begreppsapparat och koldioxidindex har längst kvar till beslut medan det för förslaget om ESG disclosure fortfarande är målet att fatta beslut om en förordning före EU-parlamentsvalet i maj i år. Vid beslut kommer förordningen börja gälla 12 eller 18 månader efter beslut, alltså tidigast 2020.

ESMA har den 19 december publicerat en konsultation avseende tekniska råd till kommissionen om integration av hållbarhetsrisker och faktorer i MiFID II, UCITS-direktivet och AIFM-direktivet. Ändringarna berör bland annat reglerna om organisatoriska krav, produktgodkännande och lämplighetsbedömning. Konsultationen avslutas den 19 februari 2019[2].

Branschen har också agerat på området. Fondbolagens förening har uppdaterat sin standard för hållbarhetsinformation och även kompletterat med en standard för uppföljningen av hållbarhetsarbetet. Även Finansinspektionen har fokus på hållbarhetsfrågor och presenterade den 7 november 2018 en tillsynsrapport. Inspektionen kom bland annat fram till att föreningens standard utgör en god grund men behöver vidareutvecklas på olika sätt så att den tillämpas mer enhetligt. Vidareutveckling av föreningens standard och konsekvenser av kommissionens arbete väntas pågå under 2019.

Nytt tillstånd krävs för penningmarknadsfonder

En förordning om penningmarknadsfonder trädde i kraft den 20 juli 2017 och tillämpas i sin helhet från och med 21 juli 2018.

Befintliga penningmarknadsfonder som träffas av förordningen ska ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen senast 21 januari 2019. Förordningen ställer särskilda och krav på bland annat likviditetshantering, placeringsbegränsningar, organisation, och information till investerare. Särskilt placeringsbegränsningarna kan vara svåra att anpassa sig till. Man kan nog utgå från att antalet penningmarknadsfonder kommer att minska.

Den nya regleringen påverkar också indirekt förutsättningarna för en fond som inte har tillstånd enligt förordningen då en sådan inte får ha ett namn som kan ge antydan om att fonden är en penningmarknadsfond.

ESMA har också utfärdat riktlinjer om tillämpningen[3].

PRIIPs-faktablad för fondbolag – resultatet av EU-kommissionens översyn

Den 1 januari 2018 trädde förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (PRIIP) i kraft, vilket innebär att den blev svensk lag.

PRIIP har till syfte att öka transparensen och konsumentskyddet när det gäller paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter. Den som utvecklar och säljer sådana investeringsprodukter ska ta fram ett faktablad som ska hjälpa icke-professionella investerare att fatta välgrundade investeringsbeslut.

Fondbolag och AIF-förvaltare, som idag tar fram ett fondfaktablad är undantagna från PRIIP-regelverket till och med den 31 december 2019. Undantaget avser direkt försäljning av värdepappersfond och specialfond där fondbolaget producerar fondfaktablad.

Europaparlamentets Economic and Monetary Affairs Committee har dock röstat för en förlängning av undantaget för fonder vad gäller implementering av det nya PRIIP-regelverket. Förlängningen föreslås gälla till 31 december 2021. Kommittén vill också ha en översyn av regelverket och vill ge ytterligare tid för detta – till 31 december 2019. Frågan är dock inte slutligt avgjord. Förhandlingar ska äga rum mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen.

Aktivitetsgrad för fonder – lagstiftningen skjuts upp

En lagrådsremiss om aktivitetsgrad i fondförvaltning som beräknades träda i kraft den 1 januari i år har ännu inte resulterat i en proposition till riksdagen. Förslaget innebär att det i lag ställs upp krav på att fondbolag och AIF-förvaltare, för värdepappersfonder och specialfonder vars förvaltning kan jämföras med ett relevant jämförelseindex, ska lämna information om aktivitetsgraden i fondförvaltningen i förhållande till jämförelseindexet. Informationen ska beskriva hur förvaltningen av fonden bedrivs och varför det jämförelseindex som används är relevant. En proposition kan antas först när regeringen kan fatta beslut.

Brexit

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som innehåller ett förslag om en övergångslösning inför en eventuell hård Brexit. Den brittiska regeringens begäran om utträde inleddes den 29 mars 2017 och är tänkt att verkställas den 29 mars 2019. Syftet är att säkerställa att ändringar kan göras i redan ingångna derivatkontrakt – t.ex. ändringar av referensränta – utan att brittiska motparter ska behöva ha ett tredjelandstillstånd i Sverige. För ändamålet föreslås en tillfällig bestämmelse som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att företag som hör hemma utanför EES under en viss tid ska få driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd av Finansinspektionen. Värdepappersföretag som hör hemma i UK ska enligt förslaget under en övergångsperiod efter landets utträde ur EU kunna fortsätta tillhandahålla tjänster till professionella kunder med vilka de vid utträdet har ett avtalsförhållande[4].

Pensionsmyndigheten – uppdatering

Nu har 70 fondbolag med 553 fonder ansökt om att vara med i fondtorget och under första halvåret förväntas myndigheten gå igenom ansökningar och sätta sin praxis vad gäller många av de frågor som ska bedömas av myndigheten, såsom kravet på tre års avkastningshistorisk. Dessutom har myndigheten inlett arbetet med att ombesörja avyttringar från den stora andel fonder som redan nu inte har ansökt och har köpstoppats i premiepensionssystemet. Under året kommer vi därmed att få se hur många fonder som totalt sett kommer att fortsätta verka på myndighetens fondtorg och så småningom följa arbetet i den särskilda utredning som ser över pensionssystemet till 2020.

GDPR och registrering av anställdas egna affärer

Såväl Fondhandlareföreningen som Fondbolagens förening ser för närvarande över sina regler för anställdas egna affärer och förutsättningarna att registrera närståendes personuppgifter. Det är sannolikt att reglerna kommer skrivas om. Frågan som bl.a. diskuteras är om det finns rättslig grund, vilket krävs enligt GDPR, för registrering av närståendes personuppgifter inom ramen för lagstiftningen om egna affärer.

Kontakta gärna Anna Gårdö eller Emelie Antonisen för frågor inom fondområdet.

 

[1] https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/meddelande-om-europeiskt-initiativ-for-hallbarhet_H406FPM35

[2] https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/esma-consults-measures-promote-sustainability-in-eu-capital-markets

[3] https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/esma-publishes-final-report-money-market-funds-rules

[4] https://www.gov.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2018/11/mojlighet-for-vardepappersforetag-i-tredjeland-att-under-viss-tid-tillhandahalla-tjanster-utan-krav-pa-tillstand/